I've missed you too

Jag tvingades stänga ner min förra blogg som hastigast. Den hade samma namn som en mailadress jag hade. En mailadress som min älskares fru hade. Det var bara en tidsfråga innan hon hittade bloggen. Jag ville inte det. Det hade varit att hänga ut både honom och mig själv för mycket. Det hade varit att såra henne mer än nödvändigt.

Baksidan av det hela är att jag är rädd för henne; min före detta älskares fru. Hon är gränslös. Det är inte det att jag inte förstår att hon riktar sin ilska mot mig. Även om det är sin man hon borde rikta den mot, så är det mänskligt att hon riktar den mot mig. Jag var förstående, ungefär de tjugo första jävla hororna. Nu har det gått alldeles för långt i trakasserierna och hon har brutit mot lagen på hela fyra punkter. Jag samlar bevis för en polisanmälan; inte för att det är vad jag vill göra, utan för att det är vad jag måste göra. 

Oh, well, Ni kommer att få veta allt. I vanlig ordning. För jag har saknat Er!